Igår så fick jag till min förvåning ett sms. Jag kände mig grymt populär och tittade på smset. Det visade sig komma från Lisebergs personalavdelning. Jag som trodde att det var en av mina kompisar och inte Lisebergs Personalavdelning. För dem alla på personalavdelningen är säkert jätte trevliga men jag är ganska säker på att jag inte har träffat dem förut. Kanske så har jag det bara att dem var så många så att jag trodde att jag var i stan. Där det alltid vistas mycket människor.

Iallafall,  jag blev grymt förvånad när jag läste det och inte sådär lite förvånad utan liksom jag hade nästan kunnat skita på mig av förvåning förvånad. Jag hade tydligen kommit in på interview. Det är ju typ 5000 sökande och jag hade blivigt en av dem 1000 som faktiskt får en god chans till anställning. Hoppas det inte blir en sånn där "lynch mob" efter dem som faktiskt fick chansen. Tur att jag kan springa fort.

Så, idag när jag faktiskt kom till Liseberg kl. 9:00 så möttes jag av en trevlig människa i entrén. Han pekade åt vilket håll jag skulle gå härnäst. Där mötte jag  även en trevlig person som också sökte jobb på liseberg. Agnes har jag för mig att hon hette. Iallafall, skit go tjej och mycket trevlig. Hon är 20 år och har varit med i lumpen. Jag har varit med att städa Ica Maxi i Torslanda. Så vi hade nog ungefär samma erfarenhet. Jag menar konstiga lukter, trånga utrymmen, slagsmål med en vattenslang (som i mitt fall) och marscherade fram och tillbacka (fast jag höll i en mopp och hon antagligen i ett vapen. Men vem säger att en mopp inte kan vara dödlig).

Gruppinterview var trevlig, men man insåg snabbt att konkuransen var hård. Särskilt när man sitter vid samma bord med en 20-åring som jobbar med handikappade barn för tillfället. Det är ju jätte fint, så jag kände att här gäller det att ta för sig utan att vara otrevlig. Men man får ju inte ta för sig för mycket. Då kan det ju bli helt fel effekt.
 Det är ju helt fel om hon skulle prata om sitt jobb med barnen och om jag då avbryter henne för att sedan börja små prata om prisfallet på Lederhosen. Inget bra sätt att göra en interview på. Men som tur var så är jag en människa som är mig själv ialla situationer. Ja det stämmer, jag är fan bäst.

Personen som gjorde den enskilda interviewen med mig var mycket nöjd. Hoppas bara att det inte är något han säger till alla. Men nu får vi se hur detta kommer att gå. Det är ju ca. 500 av dem 1000 som söker som faktiskt får en anställning. Så håll tummarna för mig nu!

Något som också var en väldigt kul och ny fakta som jag och dem andra runt bordet på gruppinterview till vår förvåning var att, det finns en vit Lisebergs Kanin! Är det bara jag som känner att det är fel. Jag kan känna att när man ser harar eller kaniner som är vita så känns det lite onaturligt. Liksom, jag personligen förknippar alla kaniner med Lisebergs Kaninerna eftersom dem är ju väl känt gröna. Men jag tycker det är bra att en kanin på Liseberg vågar sticka ut. Han/hon kanske är emo. En vit Emo kanin helt enkelt. 

Allt detta hände igår men eftersom klockan var mycket när jag skrev detta så är det inte kl. 02:00 på morgonen utan kl.02:00 på kvällen. Punkt! Om någon har åsikter om detta. Tveka inte att skriva en kommentar.

Jag kommer gladligen att söka upp dig och stoppa sand i dina skor och använt munvatten i ditt kaffe på morgonen. Möjligtvis så kanske jag till och med stoppar din kudde med speedos från october-fest tyskar i din säng.
Fråga mig inte hur jag skall få tag i den sortens speedos. Fast i och för sig. Det kanske skadar mig mer än vad det skadar dig. Jaja, det får väll räcka med den rabies smittade illern jag har lagt i din Garderob. Mycket Nöje!